Klas Östergren

 

Sebastian Barry ”Dagar utan slut”

 

Hallie Rubenhold ”Fem kvinnor”

 Alla av Jack The Rippers offer var prostituerade, det vet väl alla?

Antagligen är man inte förvånad att denna stereotypa syn på så kallade "fallna kvinnor" i stort sett är densamma 1888 som 2021. Hallie Rubenhold har i sin bok "Fem kvinnor" valt att fokusera sin berättelse på just kvinnorna som drabbades. 

Vilka var de? Vilka tankar och förhoppningar hade de på livet? Vad var det som gick fel?

"Jack The Rippers victims have just become corpses? Can´t we do better?", frågar hon sig själv i en intervju i The Guardian. 

Det enda gemensamma med dessa kvinnor, som ständigt har klumpats ihop i samma massa, var att de hamnade på samma ställe, det vill säga i Whitechapel där denna besinningslösa och empatilösa mördare härjade. 

Hallie Rubenhold framhåller i sin bok att det inte finns några belägg för att tre av dem kvinnor som mördades, Polly, Annie och Catherine, var prostituerade överhuvudtaget. De arbetade bland annat som hushållerskor. Offret Elisabeth Stride var tillfälligt prostituerad, men innan hon hamnade på denna väg drev hon ett kaffehus i Poplar i östra London. Den enda som med rätta kunde tituleras som prostituerad var det sista offret, Mary Jane Kelly. 

Rubenholds teori om kvinnorna var att de, baserat på kropparnas position, mördades medan de sov utomhus. En gemensam nämnare är just att dessa kvinnor inte var bemedlade nog att hitta ett härbärge för natten varför de tvingades att sova ute på gatan. 

Whitechapel var i slutet på 1800-talet ett vidrigt ställe. Dorset Street, där Mary Jane Kelly mördades i sin bostad, beskrevs som den "värsta gatan i London". 

Det är uppfriskande att Hallie Rubenhold inte ägnar någon energi åt att undersöka vem Jack The Ripper var. Inte heller uppehåller hon sig vid de förfärliga detaljerna i morden. "Jag förstår inte poängen. Vi kommer aldrig få reda på det. Jack The Ripper är död. Det enda sätt på vilket vi kan ge rättvisa till offren är att respektera dem. Att finna mördaren är högst irrelevant. Det är dags att gå vidare".

Peter James ”Levande begravd”

 

Patrick Radden Keefe: Säg inget - En sann historia om mord och terror på Nordirland

1972 försvann 38-åriga tiobarnsmamman Jean McConville från sitt hem i Belfast. McConville var född i en protestantisk familj men gift med en katolsk man. Det ryktades om att hon var spion för britterna. Detta ska vara skälet till att hon kidnappades och senare hittades mördad. Att det var IRA som stod bakom bortförandet och mordet klarlades tidigt. Men vem mördare henne? På vems order? 

Dolours Price, en av de så kallade "bombflickorna" har sagt att hon var med då Jean McConville sköts. En som kände till mordet, och till och med ska ha beordrat det, var Gerry Adams. Denna Adams som senare blev ledare för IRA:s politiska gren Sinn Fein. Adams har förnekat att han var en IRA-man, trots alla uppgifter om detta. Adams åtalades 2027 för sin inblandning och kännedom om fallet Jean McConville, men det bedömdes inte finnas tillräckligt med bevis.  

Boken fokuserar mycket på de ikoniska systrarna Price. Systrarna anslöt sig till en lång tradition av irländskt motstånd. Redan under medeltiden hade irländarna fastat för att uttrycka sitt missnöje. Det var ett vedertaget uttryck för passiv aggressivitet. I en pjäs från 1903 inleder en poet i 600-talets Irland en hungerstrejk framför grindarna till kungliga palatset. 

W.B Yeats skrev: En gammal dåraktig sed, att om en man behandlas illa, eller tycker sig så behandlad och svälter vid en annans tröskel tills han dör, då ska de fattiga och arma för all framtid skrika sig hesa vid tröskeln. 

 

Marieke Lucas Rijneveld ”Obehaget om kvällarna”

 

David Wallace-Wells ”Den obeboeliga planeten”

 Hur mycket skada kan en enda människa tillfoga planeten?

Det är en av frågorna i "Den obeboeliga planeten" av David Wallace-Wells. Jair Bolsonaro vann presidentvalet i Brasilien med löftet om att göra regnskogen öppen för utveckling - det vill säga skogsskövling. Brasilianska forskare har uppskattat att Bolsonaros skövling mellan 2021 och 2030 skulle frigöra motsvarande 13,12 miljarder kol. Förra året släppte USA ut ungefär fem miljarder ton. Det betyder att enbart detta politiska beslut av Bolsonaro skulle få mellan två och tre gånger så stor effekt som den årliga koldioxidpåverkan hela USA:s ekonomi står för - med alla sina flygplan, bilar och kolkraftverk. 

Människan har funnits i 200 000 år men har endast brukat jorden i 12 000 år. Röster har höjts som kallat den neolitiska revolutionen för "det värsta misstaget i mänsklighetens historia". Resonemanget bygger inte på något av det som kom senare: industrialisering eller fossila bränslen. Skeptikerna tycker istället att ansvaret ska läggas direkt på jordbruket. Det var inget kortvarigt litet mellanspel som människorna genomgick på vägen in i en ny era av överflod, utan en historia av stridigheter som fortsatte väldigt länge, faktiskt ända till vår tid. Än idag är vi i stora delar av världen kortare och sjukare och dör yngre än våra jägar- och samlarförfäder, som för övrigt var betydligt bättre väktare av planeten vi alla lever på. 

Under nästan hela den perioden rörde sig människan runt på planeten utan att lämna något egentligt avtryck.

Simon Singh "Big Bang"

 

Lägg tre gruskorn i en stor katedral. Då blir den lika fullproppad med grus som rymden är fullproppad med stjärnor - JAMES JEANS 

Den modell för universum som vi kallar stora smällen har vuxit fram under den senaste hundraårsperioden, men 1900-talets stora vetenskapliga genombrott hade varit otänkbara utan den solida astronomiska grund som lagts under föregående sekler. 

Newtons formel är alldeles tillräckligt exakt då det gäller fenomen som äger rum på jorden med dess relativt svaga gravitationskraft. Men Einsteins relativitetsteori var till sist överlägsen, eftersom den var lika tillämplig på jordens tyngdkraftsmiljö som på omgivningen kring stjärnorna. 

För astronomin och kosmologin är det alldeles avgörande att rätt förstå tyngdkraften. Det är den kraft som styr alla himlakropparnas rörelser och inbördes påverkan. 

Då Copernicus, Kepler och Galilei formulerade sin syn på universum, inriktade de sig i sak på vårt solsystem, medan Einsteins egentliga intresse istället gällde hela universum, så långt teleskopen nådde att se och ännu längre. 

Till en början kanske dragningen var omärklig, om än stadig, men efterhand skulle allting lavinartat dras till vartannat för att till sist hamna i en allomfattande kosmisk björnkram - att förgöra sig självt var tydligen universums öde. 

Den ryske matematikern Aleksandr Fridmans kosmologiska modell pekar fram mot ett universum som expanderar och utvecklas. 

Einstein hade utgått från ett evigt universum och sedan lagt till sin kosmologiska konstant för att få sin teori att stämma med förväntningarna. Fridman valde rakt motsatt attityd. Han tog itu med den allmänna relativitetsteorin i sin enklaste, mest estetiskt tilltalande form utan den kosmologiska konstanten, vilket gav honom friheten att undersöka vilken sorts universum som blev den logiska följden. 

Fridman utvecklade en helt ny syn på universum. Ändå dog han praktiskt taget okänd. 

Problemet var delvis att Fridman helt enkelt var för radikal. Det verkar som om han hade mycket gemensamt med Copernicus. Saken blev inte bättre av att Fridman hade fördömts av världens mest framstående kosmolog. Einstein släppte senare motvilligt ifrån sig en ursäkt. 

Lyckligtvis försvann inte tanken om ett föränderligt och expanderade universum helt och hållet. 

Lemaitre var kosmolog och ville som sådan förstå verkligheten bakom ekvationerna. Han intresserade sig särskilt för kosmos förflutna och ursprunget till materien. Om universum faktiskt utvidgas måste det ha varit mindre igår än vad det var idag, för att inte tala om ifjol, då det måste ha varit ännu mycket mindre. Om man gick tillräckligt långt tillbaka i tiden måste följaktligen hela rymden ha varit hopträngd inom ett litet område. 

Kort sagt, Georges Lemaitre var beredd att vrida klockan tillbaka tills han nådde en tydlig startpunkt för universum. Lemaitres stora insikt var att man ur den allmänna relativitetsteorin kunde härleda ett skapelseögonblick. Hans teori om att universum började med en exploderande uratom var en föregångare till teorin om den stora smällen.

Einstein, som en gång varit själva sinnebilden för en ung, upprorisk vetenskap, förvandlades till diktator utan att riktigt förstå det själv. Så småningom insåg han det ironiska i situationen och beklagade sig: "Som straff för mitt auktoritetsförakt har ödet utnämnt mig till auktoritet".

Robert Harris ”Faderland”

 

Stefan Schwarz ”De kallade mig Gud”

 

Christina Herrström ”Ödeläggaren”

 

Henrik Bromander ”Det händer här”

 

Robert Harris ”Konklaven”

 

Mo Hayder ”Fågelmannen”

 

Ian McEwan ”Lördag”

 

Ian McEwan "Främlingars tröst"

 

Michel Houellebecq ”Serotonin”

 

Antoine Leiris ”Mitt hat får ni inte”

 

Elly Griffiths ”Flickan Under Jorden”

 

Unni Lindell ”Ormbäraren”