Många svenska indiefilmer är så här, ja även internationella när jag tänker efter. Par lever i misär, men ett romantiskt skimmer håller ihop dem. I
Rosa Moln, med
Hedda Stiernstedt och
Albin Grenholm som spelar det ”miserabla paret” får vi följa den genomalkoholiserade Greipr som efter en blöt kväll läggs in för rehabilitering.
En sådan fylla till och han är död. På institutionen träffar han Lea som blivit fråntagen sin dotter. Greipr får bo hos Lea och vi får se glimtar av lyckan som försöker göra avtryck i eländet.
Ändå helt ok film men det händer för lite.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar