För 3 000 år sedan skakades världen under de första stora imperiernas tid.
Våldet drev utvecklingen framåt.
I palatset i Nineve regerade Sanherib, assyriernas konung.
Sanherib var urtypen för en imperiebyggande galning.
År 701 f kr hade assyrierna världens mäktigaste rike.
Assyrierna skröt om sitt välde på lertavlor.
Fenicierna var duktiga sjöfarare. Fenicierna regerade i dagens Libanon och Syrien.
Fenicierna försökte köpa sig fria från assyrierna.
Deras viktigaste exportvara var alfabetet.
Alfabetet spred sig snabbt - grekerna la till vokalljud.
Romarna använde det för att skriva latin.
Hebréernas bibel skrevs med ett alfabet.
Assyrierna gav plats för nästa stora civilisation - perserna.
Kyros den store - till skillnad från de tidigare härskarna lyssnade han på de erövrade.
År 547 f kr attackerade Kyros ett av världens rikaste små kungadömen. Lydien (Turkiet).
Lydiens kung hette Krösus. I floden Paktolos ska det ha funnits guld och silver.
Lydierna utvann metallerna och gjorde dem till värdefulla mynt.
Den grekiske historikern Herodotos har många berättelser om Kyros och Krösus.
Herodotos, historieskrivningens fader, har dock också det mindre smickandre öknamnet: "Lögnens fader".
Perserna tog till sig Lydiens stora uppfinning: En trygg valuta.
Mynten spred sig. Kyros fortsatte sin framfart i Mellanöstern genom att erövra Babylon.
I Babylon levde hebréerna som slavar. Hebréerna fick åka hem till Jerusalem. Kyros återställde templet i Jerusalem. Klagomuren är en del av det templet.
Kyros fick titeln Messias.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar