Inte urvattnat eller lågvattenmärke

Året är 2017. Signe bor i Eidesdalen i Norge. I fjällen har glaciärerna börjat krypa uppåt bergsväggen.

Som den vill bort från människorna.

2041. David i Bordeaux, Frankrike. Åkrar är svedda och brända. Dricksvatten har blivit en bristvara. Bina har successivt försvunnit med torkan. Inga insekter, ingen frukt.

David är tillsammans med sin dotter, men har kommit ifrån sin fru och son. Troligtvis är de inkvarterade på ett av alla de läger som upprättats i södra Frankrike.

EU har för länge sedan upplösts. Vattenländer i konflikt med uttorkade.

Maja Lunde har följt upp Binas historia med ännu en klimatroman, Blå.

Ämnet är naturligtvis angeläget men innehållet i romanen lyckas inte fängsla mig så mycket som jag önskar.