Även om Rom var "imperiets och gudarnas högsäte" hade staden länge visat upp en fasad som inte på långa vägar levde upp till hennes status som världens huvudstad.
Brun rök från tusentals verkstäder och eldstäder lång tung över trånga slumområden. Svajande flerfamiljshus, uppstöttade av ställningar, klamrade sig fast utmed sluttningarna på stadens kullar.
Svartnande tempel vittrade sönder bland de labyrintliknande, smutsiga gatorna.
Jämfört med de glänsande städerna i öst, där kungar med anor från Alexander den store hade polerat sina huvudstäder till perfektion, var Rom ett smutsigt och monokromt gytter.
Augustus, med obegränsade resurser och enorm självtillit, ville ändra på denna bild. Han byggde ett nytt glänsande Apollotempel på Palatinen. Ett uttryck som passar in på Augustus är att "han ärvde en stad i tegel, men efterlämnade en stad i marmor". Hans villa, fresker på bilden ovan, var dock "oansenlig såväl i storlek som i stil".
"Även om romarna må uppskatta förskönande offentliga monument har de inget till övers för privata utsvävningar", menade Augustus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar