Donatien Alphonse François de Sade, mest känd som markis de Sade, född 2 juni 1740 i Paris, död 2 december 1814 i Saint-Maurice, Val-de-Marne, var en franskaristokrat, revolutionär, filosof och författare, ryktbar som libertin och internerad långa perioder av sitt liv. Han använde själv sällan sin ärvda grevetitel utan föredrog "markis", en hövlighetstitel som han haft innan han blev myndig. Hans släktnamn har gått till eftervärlden som substantiv; redan 1834 förekom det nybildade ordet "sadism" i ett franskt lexikon och det skulle bli en del av alla språk. Det skulle också bilda en särskild kategori inom läkarvetenskapens beskrivningar av sexualitet och så småningom även införlivas som en partialdrift i psykoanalytiskteoribildning. Mot slutet av 1800-talet fick författaren Sade tillnamnet le divin marquis, "den gudomlige markisen", i Pietro Aretinosefterföljd, denne slagkraftige satiriker tillika förste erotiske författare i modern tid. Långt in på 1900-talet var flera av Sades litterära verk förbjudna att saluföra.
Sade levde ett skandalöst liv där han upprepade gånger använde unga prostituerade samt anställda av båda könen på ett sadistiskt sexuellt sätt i sitt slott La Coste. Flera prostituerade anklagade honom för olika övergrepp bl.a. blev de piskade och användes för sadomasochism. Han anklagades även för hädelse.
Sade satt inspärrad i över 28 år av sitt liv. Mot ett kungligt lettre de cachet som svärmodern lyckats utverka, fängslades Sade i Paris 1777 och tillbringade därefter sammanlagt 13 år på fästningarna i Vincennes och Bastiljen. Under franska revolutionen frigavs han och verkade bland annat som vald delegat till nationalkonventet. Vid denna tid gav han sig själv det mer borgerligt klingande namnet "Louis Sade". Under Skräckväldetfängslades han återigen åren 1793-1794 som politisk motståndare till Jakobinerklubbensdödsstraff och undslapp med nöd och näppe giljotinen. 1801 häktades han av det nyupprättade Konsulatets polis som författare till de anonymt utgivna romanerna La nouvelle Justine och Juliette eller Lastbarhetens fördelar.
Efter hans död namngav familjen inte hans grav, helt i enlighet med Sades sista vilja.Hans son, greve Claude Armand de Sade, lät bränna sin fars sista omfattande roman, Les journées de Florbelle ou La nature dévoilée, som därmed gick förlorad för alltid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar