På 1600-talet var det inbördeskrig i England. Detta gav partipolitiken. 1773 var det 13 brittiska kolonier i Nordamerika. Kolonierna var dock inte representerade i parlamentet i London. Kolonierna skattades. Detta var bakgrunden till den så kallade tebjudningen i Boston.
Samuel Adams förde fram kravet, "ingen beskattning utan representation". Allt ledde fram till Frihetskriget i Nordamerika. 1776 kom så självständighetsförklaringen.
USA fick parlamentarism, det vill säga valda presidenter.
I Frankrike hade Ludvig XVI hjälpt kolonierna mot britterna. Frankrike blev bankrutt på kuppen. 1789 rådde ett fullskaligt klasskrig i Paris. Stormningen av Bastiljen var början på den franska revolutionen.
Aristokratins privilegier avskaffades. "Frihet, jämlikhet, broderskap" - en paroll som skulle börja gälla. Ludvig XVI och Marie-Antoinette avrättades. Frankrike blev republik. Nationalförsamlingen införskaffades, man fick alltså vänster och höger i politiken.
Radikala jakobiner tog makten, det blev ett skräckvälde. Totalt 40 000 dog. Giljotinen gick varm. 1799 tog armén makten och Napoleon Bonaparte klev fram. 1804 utropades han till kejsare och enväldet var tillbaka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar