Fransmännen invaderade Vietnam i mitten av 1800-talet. Det var en blodig och grym invasion. Det tog 50 år för erövringen att fullbordas. Vietnameserna fann sig inte i ockupationen.
På 1920-talet växte sig nationalismen starkare. Ho Chi Minh klev fram. Ho Chi Minh gick med i socialistpartiet, blev kommunist.
Runt 1940, när Tyskland erövrat Frankrike, passade Japan på att ockupera Vietnam. Frankrike fick fortsätta ha Vietnam som koloni. Ho Chi Minh grundade Vietminh.
1945 letade USA efter allierade i Vietnam, mot Japan. Blev kontaktade av Ho Chi Minh. USA försåg Ho Chi Minh med vapen. USA sågs då som "fria män som befriade folken". Ho Chi Minh uppmanade vietnameserna att ta tillbaka Vietnam från kolonialstyret.
I september 1945 utropades Vietnams självständighet.
Efter andra världskriget började det kalla kriget. USA ålades att "inte undergräva återupprättandet av det franska imperiet", Vietnam inkluderat. USA var officiellt neutrala. Frankrike inledde återerövringen av Vietnam.
1946 besökte Ho Chi Minh Paris för att få löfte bekräftat. Han ville ha autonomi för Vietnam. Vietminh började döda andra vietnameser. Det blev krig mellan fransmän och Vietminh i Hanoi.
Landet som Ho Chi Minh ville ena var djupt splittrat.
Kommunisterna var lika hänsynslösa som fransmännen. "Vi levde under två förtryckare", uttalade en sydvietnamesisk soldat.
1950 erkände Mao Ho Chi Minhs upprorsrörelse. Sovjet erbjöd också hjälp.
Harry Truman å sin sida, beskylld för att inte kunna tygla kommunismen, godkände ett stort bistånd till fransmännen i Vietnam.
USA var alltså inte längre neutralt.
1950 var USA officiellt i Vietnam.
John F Kennedy, kongressledamot, var i Saigon. Han fick beskedet att "fransmännen höll på att förlora". Vietnameserna började förakta amerikanerna för att man stödde fransmännen.
Med Dwight D Eisenhower som president ökade USA:s stöd till Frankrike.
Vänstern i Frankrike kallade kriget "La Sale Guerre - The Dirty War".
1953 avslutades Koreakriget. "Kommunismen kunde tyglas". Slaget vid Dien Bien Phu blev en stor framgång för Vietminh. Franska regeringen bönföll USA att ingripa men Eisenhower vägrade.
Vietnam betydde inte så mycket, men om man förlorade skulle resten av Asien tillfalla kommunisterna.
Fransmännen kapitulerade vid Dien Bien Phu. "Vi borde ha betraktat detta som slutet på den koloniala eran i Sydostasien. Men istället såg man det som en förlust för den fria världen.
Diplomater samlades i Geneve för att avgöra Vietnams framtid. Ho Chi Minh kunde inte fortsätta strida utan stöd från Kina och Sovjet.
Ho Chi Minh uppmanades att godta en uppgörelsen. Uppgörelsen innebar att det blev en delning av Vietnam, Sydvietnam och Nordvietnam.
För USA började kriget när man blev partner till Sydvietnam.
Diem fick bort fransmännen från hela Vietnam. 1955 blev Ngo Dinh Diem president i den nya republiken Vietnam.
Valet som utlovats som skulle återförena norr och söder hölls aldrig.
Regimen i söder var hård och nord tog saken i egna händer. Man attackerade sydvietnamesiska tjänstemän.
Nya ledare klev fram i Hanoi. Le Duan. 1959 försökte Le Duan övertyga att störta Diem med våld.
1960 bildas FNL och Vietcong.
"När fransmännen hade flytt hoppade amerikanerna in".
John F Kennedy dubblade anslagen till Sydvietnams armé. Kennedy godkände också bruk av napalm och Agent Orange.
USA hade 11 300 soldater i Vietnam 1961. Det var en upptrappning av insatsen. Sydvietnam byggde strategiska byar. Målet var att bygga en antikommunistisk stat i Sydvietnam.
Ho Chi Minh bad Kina om hjälp. Bönderna ogillade att flyttas till strategiska byar. Folkets vrede ökade och FNL rekryterade mer.
"Hela Sydvietnam var ett slagfält". "Men Amerika kan inte bygga demokrati på ruiner".
Ho Chi Minh vara bra på att verka bland folket.
"Vi borde ha förstått vietnamesernas längtan efter ett eget land".
I Ap Bac sköts fem amerikanska helikoptrar ned. Det visade att man kunde besegra fienden. Diem stötte bort befolkningen på landsbygden vilket gödde FNL. Det blev en konflikt mellan den katolska regimen och buddister i Saigon.
1963 Quang Duc - En munk brände sig till döds i protest mot regimen i Sydvietnam.
Folk fruktade Diemregimen.
"Jag blev medveten om Vietnam på grund av en brinnande munk".
USA godkände en kupp i Sydvietnam, som gick ut på att göra sig av med Diem och brodern Nhu, de mördades.
1964 uttalade Lyndon B Johnson: "Varför i helvete ska jag skicka dit soldater?". "Vad har vi för nytta av Vietnam?".
Mellan åren 1964-1965 hade Vietnam åtta olika regeringar. I november 1963 blev Ho Chi Minh utmanövrerad av Le Duan.
1964 ökade USA insatsen i Vietnam. Amerikanska piloter släpper bomber över Nordvietnam.
1964 antas Tonkinbuktsresolutionen.
1965 ändrar USA taktik och börjar ägna sig åt systematisk bombning av Nordvietnam. Man skickar även in marktrupper.
La Drang-slagen.
General Westmoreland begärde 200 000 man till.
"Redan 1965 visste USA att slaget/kriget inte gick att vinna".
I USA och senare i hela världen blev det Vietnamdemonstrationer. 1967 tvingas Lyndon B Johnson att höja skatterna för att klara krigskostnaderna. Sociala program (krig mot fattigdom) blev lidande.
"De kände till terrängen, inte vi. De var riktigt bra", uttalar en amerikansk soldat om FNL.
Vietnamesernas sovjetiska AK 47:or verkade outslitliga medan amerikanernas MIG "var skit".
Det kommer nya ledare till Sydvietnam. Ky och Thieu.
1968 äger Tetoffensiven rum. Det var en attack från Nordvietnam.
"Om vi ibland lät bli att tro att vi var så goda, råkade vi kanske in i färre krig", sa en amerikansk soldat om den inhemska politiken.
1967 ville USA:s försvarsminister Robert McNamara dra sig ur kriget. Han sparkades då av Lyndon B Johnson och blev senare chef för Världsbanken.
Vietnam var det första helikopterkriget.
Nordvietnam ville återförena Vietnam. FNL attackerade 36 städer i Sydvietnam.
Nguyen Van Lem blev dödad av Sydvietnams nationella polis.
Lyndon B Johnson kritiserade pressens "lögner". Slaget om Hue var en stad som las i ruiner.
Bilden på Nguyen Van Lem blev vändpunkten.
På återtåget från Hue dödade FNL 28 000 civila som "förrädare". Detta var en skamfläck.
Folket i Sydvietnam hade inte mycket till övers för kommunism.
Om Lyndon B Johnson: "Hans ansikte var märkt av utmattning och nederlag".
I mars 1968 meddelar Lyndon B Johnson att han inte ställer upp i presidentvalet.
Richard Nixon påverkade så att Sydvietnam bojkottade fredssamtal så att han kunde bli vald till president.
"Vi kämpade på fel sida. Sydvietnam var korrupt", sa en soldat.
I mars 1968 ägde Song My-massakern rum. Det var massmord på civila.
Richard Nixon anklagade de som rapporterat massakern.
1970 beordrar Nixon trupper att gå in i Kambodja. Därmed utvidgar han kriget.
Skjutningarna vid Kent State University - en protest som möttes av skoningslöst våld.
Nixons vietnamiseringspolicy gick ut på att striden skulle överlämnas till Sydvietnam.
Utredning visar att samtliga presidenter har ljugit om Vietnamkriget.
President Nixon beordrade inbrott hos tankesmedjan Brookings för att stjäla dokument som visar att han torpederade fredssamtal - lyckades inte.
Inbördeskrig i Vietnam - "Vietnameser dödade vietnameser".
Nixon besökte Kina 1972 för att förbättra relationerna. Samtidigt inledde Nordvietnam en ny omfattande attack, Påskoffensiven.
Nixon gav i gengäld order om Operation Linebacker. Det blev en stor förlust för Nordvietnam.
Nixon tecknar avtal med Sovjet om kärnvapennedrustning. Vietnams betydelse minskade ordentligt.
Fotografen Nick Ut tog den ökända bilden på flickan som skadats av napalm. Fotografiet sa att "nu får det vara nog".
1972 vann Nixon en jordskredsseger. Samtidigt strandade fredssamtalen i Paris.
Under julbombningarna dog 1 600 civila.
I januari 1973 slöts ett avtal som avslutade kriget. Kriget fortsatte dock även efter fredsavtalet.
Kongressen halverade dock det utlovade stödet till Saigon.
Vietnammonumentet är ett monument i Washington som ska hedra de stupade amerikanska soldaterna i Vietnam.
Vad hände då med Richard "Tricky Dick" Nixon? Han avgick 1974 efter den så kallade Watergateaffären.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar