Kärleksfullt om Ivar-Los trälfödde far

Jag läser just nu inledningen av Ivar-Lo Johanssons självbiografiska berättelsesvit. Första delen heter Analfabeten och i centrum står just en far som varken kan läsa eller skriva. Så var fallet med Ivar-Los trälfödde far som levt i statarsystemet. 

Det gjordes undantag från folkskolestadgan och undervisningsplikten för att pappan och hans gelikar behövdes i arbetet. Fadern i Ivar-Los berättelse hemlighöll att han var analfabet. Han var helt enkelt rädd för andras hån. Ett bra exempel på hur livegen han var tilldrog sig på åkern där han arbetade. Fadern hette Johan Gottfrid Jansson men problemet var att även hans arbetskamrat bar samma namn. Baronen som ägde marken tyckte detta vara jobbigt. En dag kom han ut till åkerlappen och beordrade en av dem att byta namn. Det blev Ivar-Los far som fick byta. Det blev Johansson. Ett åkerdop hade ägt rum. 

Familjen tar senare steget och blir egnahemmare, det vill säga skaffar sig ett eget hem, finansierat med lån, i skogens utkant. Egnahemsrörelsen var en folkrörelse som uppstod i slutet på 1800-talet med målet att ge arbetarklassen ett eget hem.

Romanen skildrar till viss del de nya problem som fadern och familjen ställs inför i samband med för dem annorlunda tillvaro. Den här meningen uttrycker det bra:
Skrivbordsfolk satt nu överallt och styrde och bestämde över hans liv.
Kärleksfullt och rakt skrivet.