”Spanskt” av svensk inte angeläget

En typisk ”spansk” roman skriven av en svensk. Den är sinnlig, andlig, mystisk men framförallt köttslig. Inte enkel att sammanfatta. En kvinnlig svensk skribent har genom ett stipendium kommit till Madrid. Första dagen efter ankomsten går hon ner till en bar där hon hamnar i samspråk med en man. Efter ett märkligt och intensivt samtal om feminism, erbjuder kvinnan mannen husrum i utbyte mot att han berättar sin egendomliga historia.

Mannen har, efter att hans flickvän tröttnat på hans otrohet och lämnat honom, varit med i showen Köttets Tid. 

I showen berättar mannen om sin otrohet. För att sona sina handlingar tvingas han skriva under ett papper där han donerar bort sina inre organ till sin bedragna fru. Donationen innebär att han inom kort måste avsluta sitt eget liv. Det vill han såklart inte. En jakt på mannen, som blir alltmer pressad, tar sin början. 

Länge tror han det är ett sjukt skämt, men inser snart, förvirrad, att han närmar sig straffets bisarra kulminering.

Vi får också följa nunnan Lucia, hennes andliga utveckling som gör henne till medgrundare i Köttets Tid, som går ut på att ersätta köttsliga begär till förmån för anden.

Jag gillade idén med boken men hade svårt att komma in i och ta till mig innehållet i Köttets tid av Lina Wolff.